KÄRLEK :3
Kärlek är en väldigt väldigt star känsla.
Som har stor betydelse i livet, och världen.
Jag menar tänk om kärleken inte fanns?
Hur hade då du, jag och alla andra skapats här i världen?
Kärleken är så stark att folk skulle kunna ta självmord för varandra, men det finns även folk som utnyttjar och leker med ordet älskar.
Själv så annvänder jag inte ens ordet, förens dess att jag är säker på mina känslor.
På det sättet så är det inte lika stor chans att folk blir sårade, då dock alla borde börja göra så. Dock så tog det ett halvår innan jag sade jag älskar dig, första gången. Men då var man ju också oerfaren och nervös, det var något nytt, något spännande. Något man ville prova och även alla andra.
Jag ser på kärleken som en stor chans i livet, och som en gåva mellan 2 personer, Kille och kille eller tjej och tjej angår inte mig, eller någon annnan.
Utan endast dem som faktiskt ingår i denna relation.
Men den stora chansen är att kunna dela livet med någon.
Allt man går igenom, alla känslor, alla dagar, alla timmar och sekunder.
För mig så känns det som om kärleken är något att kämpa för, något att verkligen slåss för. Jag har nu varit olykligt kär i en kille i 3 månader kanske, jag är dock inte säker. För att varje dag känns som en evighet, varje dag känns meningslös, och mörk. Men jag står fortfarande kvar hos honom, berättar mina känslor om och om igen för honom, kanske endast med ord. Eller i en fin dikt, jag försöker i alla fall göra det på något sätt då jag dock hittar på något nytt varje gång och inte skriver samma sak. Sen att han läser upp det, och skrattar åt det. Eller skriver "hahaha" tillbaka. Gör mig inget.
För jag vet att han kommer till mig när han behöver prata, eller när han verkligen verkligen saknar mig. Som idag skrev han "vill dock också kunna ligga bredvid dig och kolla på film, bara kunna hålla om dig och krama dig hårt" för jag sade det att jag kollade på film med hunden som jag satt hundvakt till.
Jag har inprinsip offrat allt jag har för honom, jag har kämpat som bara den för honom, försöker alltid att ta mig till honom, bjuder honom på saker. Och har kul med honom, men han måste väl också växa upp någon gång och tänka att han inte kan knulla runt hela livet. Det är den stunden jag längtar efter, då han bli en man. Och inser att det är dags att hitta någon att dela alla stunder med, alla minnen, alla tårar. Hela livet, den stunden kommer bli underbar, men inget jag förväntar mig.
Hittar jag någon som jag tycker mera om, så väntar jag dock inte. Kan inte vara ensam tills den dagen han vill ha mig. Men min kärlek till honom är så stor, jag tänker på honom hela tiden, hela dagarna, vad jag än gör så finns han där.
skriver till honom hela tiden. I magen känner jag hur hjärtat pulserar, det som om jag har 2 hjärtan för att hjärtat slår otroligt snabbt. Dubbelt så snabbt. Mitt hjärta slår endast för honom just nu. Han har gjort mitt liv mera spännande, det känns som jag verkligen vill leva vidare, och ha kul. Som om jag vill dela mina dagar med någon, helst honom, men han är inte villig. Men som jag sagt, kärlek är något att kämpa för.
Vilket jag dock redan har gjort, men dock kommer att fortsätta med.
Känns meningslöst att inte kämpa för den eller dem man älskar, kärleken är dock också till för familjen, vänner, djur och mera saker.
Den kärleken jag skriver om är väldigt mäktig, dock inte lika stark som en morders kärlek till sitt barn. Men ändå stark, för min del i alla fall.
Kämpar för att kunna få den jag vill, som dock har en son. Men som jag är otrolig såld och galen i. SLÄPPER DIG ALDRIG!
