Kärleken är mitt allt
Ännu en dag i min depp period.
Jag vet egentligen inte varför jag är deprimerad. Det är så onödigt att vara det egentligen.
Men det är samtidigt svårt att låta bli att vara det.
Jag menar att jag har min pojkvänn som jag älskar över allt annat, min familj och så.
Men fortfarande så är jag inne i en depp period.
Det kom nog efter den senaste polaren som dog. SOM bara jag kände i min familj, han bodde i Göteborg.
Men jag försöker kämpa, mest för att det finns en kille som jag vill dela hela mitt liv med.
Men även för familjen, och för att inte missa alla saker man kan gå igenom här i livet.
Så jag försöker bara glömma allt, men det är ju lätt att snacka och svårt att göra.
Dem senaste 3 nätterna har jag gråtit mig till söms.
Försöker fixa saker och ting, men jag är ingen gud, kan inte fixa det på egen hand.
Behöver min partners hjälp, och så.
Det är otroligt att jag ens får fram dem här orden, för på insidan är jag just nu bara svart.
Många jävla skit år!
Jag fattar inte varför allt ska hända mig för mycket skit åt helvete för mycket skit
Allt började redan när jag var ung men när jag var 12 så flyttade jag hem till min mor men vad fan inte min far
Mina föräldrar var inte tillsammans det var helt fuckt up Dem hade skiljt sig fast morsan hade en ny
vem fan var det Vi flyttade rätt mycket och när jag bara var 13 blev allt bara mer åt
helvete Folk säger att man lätt går efter grupptryck
Men jag gjorde inte det ciggareterna tog mig Eftersom att jag var så ensam min enda sanna vän
Tänk att när en i familjen sin har problem så ska det fan drabba hela familjen
Droger alkohol problem eller vad fan som nu finns Inte kan man få ha det bra nej hela familjen åker fan bara me
Flytta mycket fram och tillbaka från min hemstad och alla mina vänner blev Örebroare i 3 långa år
där var det nästan likadant men ändå lite värre Blev kallad för emo var utfryst och mycket mer än så
inte hade jag många vänner 2 underbara människor liknande änglar såg efter mig
men jag lämnade dem för kärleken Killen han var knäpp han gjorde så att jag nästan lämnade familjen
Problemen med honom dem blev bara värre sluta röka ha kontakt med syskonen och vänner
Men inte nog så den lilla äckliga saken våldtog mig också
Tänk att när en utav barnen i en stor familj har problem så får dem andra även de
Alla dessa problem med allt och lite till kärleken skolan och även sig själv
Fan varför ska hela familjen behöva lida utav de
Efter alla dessa år i Örebro fick föräldrarna jobb dem näst intill flyttade tillbaka Dem bad mig välja mellan
Nyköping och Katrineholm och visst valde jag stället där alla pratar så
Jag fick bo kvar ensam i Örebro packa städa och även laga mat
Men när det var dags att flytta så pallade jag inte mer jag sa ”att jag stannar fan här”
Vart skulle jag ta vägen vart skulle jag bo jo där hos mina polare få Men så klart blev det problem där me
ekonomi skola och även alkoholen så
Jag packade mina saker många drog så fort jag kunde och har inte åkt tillbaka
Men vad fan det verka som om inte bara familjen får problem kärleken och alla runt omkring mig
Känner mig bara ivägen hur fan ska jag orka Tänk att när en utav barnen i en stor familj
har problem så får dem andra även de Alla dessa problem med allt och lite till
kärleken skolan och även sig själv Fan varför ska hela familjen behöva lida utav de
Jag flyttade hem ännu en gång till min hemstad den underbara så Där umgicks jag med syskon och kompisar
började plugga fick pengar levde livet och sket i allt annat Men oj min pappa dog min kompis dog och även en till Min styvpappa fick en stroke hur fan kan det vara så Allt hände så snabbt kommer inte sluta här
Några andra killar jag haft har dumpat mig för skit saker Och även jag dumpade en utav dem
Men fuck sedan 2 månader 1 vecka och snart 4 dar Hittade jag en underbar sak
Han fick hela mitt liv att förändras jag fattar inte de Hur fan kunde jag hitta dig
Du fick mig att inse livet kanske är värt någonting i alla fall efter alla min självmordstillfällen
Jag var lycklig och kär och fyfan vad underbart det är Det är fortfarande du och jag
och shit jag hoppas på att det även tar slut så.
Det är som om man kan bli galen!
Även några utan mina polare som tror på gud kan inte ens förklara.
Som till exempel varför fortsätter vi människor att dömma varandra efter utseende, varför fortsätter vi att dömma varandra efter kille och tjej?
Jo för vi människor är ganska seg tänkta i vissa tillfällen. Man brukar säga att man alltid lär sig en läxa?
Men det verkar som om vissa aldrig lär sig att ge alla människor en chans.
Sen så har jag funderingar över varför alla inte behandlar alla likadant?
Jag som person gör ju det mesta för att hjälpa mina vänner, familj eller pojkvänn om jag har någon.
Och även deras kompisar.
Men det känns som att jag alltid får skit utav vissa fast att jag har ställt upp för dem? Gjort saker för deras skull.
Jag tycker ju personligen att alla som sagt förtjänar en chans på att dem kan bete sig annorlunda. Och vissa förtjänar även fler. Sen så kan man förlåta folk fast att man inte tycker om dem. Det är så mycket enklare att förlåta än att bråka och gråta?
Jag har nyss slutat gått hos min icke svenska hjärnskrynklare, och jag känner det att i stället för att sitta och prata med honom som inte ens kan vara tyst och lysna på vad jag har att säga, och som pratar om piller eller att bli inlåst så ska jag nog försöka gå in här i stället och skriva av mig.
Även om jag inte vet vilka det är som läser. Så är det minst 1 person, och det känns bra att få dela med sig utav sina tankar och funderingar.
